EDSBRO MASUGN

Historia

Efter branden i Skebo bruk grundade ägaren till bruket Edsbro bruk 1686 med syfte att tillverka tackjärn (råjärn) för Skebo bruk. De masugnsrättigheter som tidigare tillhört Skebo bruk överfördes då till Edsbro bruk.


Malmen, som skickades från främst Dannemora gruvor, bearbetades här till tackjärn som därefter transporterades till Skebo bruk i pråmar och ångbåtar för förädling till förstklassigt smidbart järn. Detta järn exporterades sedan framför allt till England.


Under denna period var Edsbro bruk det största tackjärnstransporterande bruk i denna del av Uppland. Den sista smältan som gjordes i bruket var förmodligen 1918.


Idag är Edsbro masugn den enda kvarvarande masugnen i Stockholms län.


Norrtälje kommun är ansvarig ägare till Masugnen, men inventarierna tillhör Edsbro hembygdsförening.


Se även ljudfiler där man kan ladda ner en historia när bruket var aktivt.

Utseende


Masugnen är om- och påbyggd ett flertal gånger vilket framgår av ugnens olika byggnadsmaterial.


Det 16 meter höga tornet har fyra olika skikt: ursprungligen bestod masugnen av en öppen gråstensugn, vilket syns av den grund i gråsten som finns kvar; ovanpå denna byggdes det på med grått gatstensliknande slaggtegel; ovanpå detta följer ett skikt av vit puts och slutligen ett skikt med rödtegel som byggdes på i slutet av 1800-talet. På rödtegelskiktet syns de träluckor genom vilka man fyllde masugnen med malm och kol.

 

I äldre tid var masugnen öppen, på 1800-talet slöts den upptill. Härigenom kunde gasens värme tas tillvara och användas till förvärmning av blästerluften.

Hur?


Vid bruket tillverkades tackjärn från 1680-talet till början av 1900-talet.

Brukets naturliga kraftkälla var ursprungligen vattenkraften som drev vattenhjul och blåsmaskiner m.m. 


Malmen rostades med gas från masugnen för att bli fri från svavel och andra oönskade ämnen. Den blev så skör och lätt att den för hand kunde krossas till små stycken. Rostad malm och träkol fördes i olika transportbanor upp till masugnskransen överst på ugnen och fylldes på, ibland med tillsats av kalksten om kiselhalsten i malmen var för hög.


Temperaturen i masugnen ökades genom inblåsning av s.k. blästerluft från en blåsmaskin.


Ugnen tappades genom olika tömningshål var tredje eller fjärde timme. Den lättare slaggen användes som byggnadsmaterial i omkringliggande byggnader eller kördes på tippen. Järnet rann ut i formar och blev tackjärn eller gjutjärn.


TACKJÄRN OCH GÖT FRÅN MASUGNEN

Vy från bruket mot bruksgatan
Vy från bruket mot bruksgatan
Vy mot masugnen
Vy mot masugnen
Utslagsplats, inifrån
Utslagsplats, inifrån
Transportvägen mot masugnen
Transportvägen mot masugnen
Transportvägen från bruket
Transportvägen från bruket
f.d. Bruksbyggnader
f.d. Bruksbyggnader
Masmästare Samuel Edström 1943, född 1867
Masmästare Samuel Edström 1943, född 1867
Masugnen
Masugnen
Masugnen
Masugnen
Masugnen
Masugnen
Masugnen
Masugnen
Masugnen under renovering
Masugnen under renovering
Masugnen under renovering
Masugnen under renovering
Masugnen under renovering (3)
Masugnen under renovering (3)
Masugnen under renovering (2)
Masugnen under renovering (2)
Förråd till de gamla Bruksbostäderna
Förråd till de gamla Bruksbostäderna
Hamnmagasinet,
Hamnmagasinet,
Vyrkort daterat 19190904 (masugnen släcktes för gott 19180226)
Vyrkort daterat 19190904 (masugnen släcktes för gott 19180226)
Bruket
Bruket
Bruksgatan under renovering
Bruksgatan under renovering
Bruksgatan, 2010
Bruksgatan, 2010
Bruksgatan efter renovering
Bruksgatan efter renovering
Bruksområden 1860-tal
Bruksområden 1860-tal
Bruksgatan men genomgående trafik
Bruksgatan men genomgående trafik
Bruksgatan
Bruksgatan
Hamnmagasinet
Hamnmagasinet
Arbetslivsmuseet innan renovering
Arbetslivsmuseet innan renovering
Arbetslivsmuseet
Arbetslivsmuseet
Arbetare vid Bruket
Arbetare vid Bruket